Nobelmuseet

Nobelmuseet ligger i det vackra Börshuset, byggt på 1770-talet, och som invigdes så sent som 2001 då det var 100 år sedan det första Nobelpriset delades ut.

Priset instiftades genom Alfred Nobel som i sitt testamente skrev att en stiftelse skulle bildas för att ge ett pris åt de personer som under det gångna året gjort mest nytta för mänskligheten.

Själv gjorde Alfred Nobel nytta bland annat genom att han uppfann dynamiten. Med dess hjälp kunde man till exempel spränga tunnlar och bygga vägar.

Men uppfinningen kom också att användas för krigiska ändamål, vilket inte var hans avsikt. Alfred Nobel hyllade freden och i sitt testamente beskrev han noga inom vilka områden priset skulle delas ut.

Det blev fysik, kemi, fysiologi/medicin, litteratur samt fredsarbete. 1968 tillkom ett pris, det i ekonomi, som delas ut av den svenska Riksbanken till Alfred Nobels minne.

En kopia av testamentet finns i en särskild avdelning på museet som handlar om Alfred Nobel. Han var son till en uppfinnare och tränades tidigt till att bli kemist och ingenjör.

Alfred var intresserad av sprängämnen, särskilt nitroglycerin, vilket ledde till hans stora uppfinning. Vid sin död ägde han 93 dynamitfabriker i 20 länder runt om i världen.

De första prisen delades ut 1901 och sedan dess har cirka 860 personer fått priset. Allihop finns med namn och foto i den långa snurra som rullar längst uppe i museets tak.
Ett finurligt sätt att åskådliggöra prisets omfattning. Ett varv tar sju timmar och för den som inte orkar titta så länge kan ta del av några utvalda pristagare och vad de bidragit med.

På ett lättfattligt och spännande sätt berättas om uppfinningar som både räddat liv och gjort tillvaron lite lättare för de flesta av oss.
Vem skulle exempelvis kunna tänka sig ett sjukhus utan möjligheten att röntga en arm? Tacka den tyske fysikern Wilhelm Röntgen för upptäckten av röntgenstrålning. Han fick det första Nobelpriset i fysik 1901.

I en av museets två filmsalar visas några olika kortfilmer. En av filmerna, om universitetet Cambridge i England där åtskilliga Nobelpristagare fostrats, handlar om hur kreativitet uppstår.
En intressant diskussion som dock inte har något heltäckande svar. Någon enkel formel för vad som gör en Nobelpristagare finns inte. Många olika faktorer spelar in, och diskussionen kommer säkert att fortsätta.

Att förklara hur en pristagare utses är lite enklare. Det är en lång procedur som börjar med en nomineringsprocess. Sedan inbjuds experter och sakkunniga att göra en granskning.
Därefter fattas beslut om vilka som ska få de olika Nobelprisen. Hela förfarandet är hemligt, ingenting får läcka ut i förväg.

Själva prisutdelningen hålls under högtidliga former i Konserthuset i Stockholm den 10 december, Alfred Nobels dödsdag. Det gäller dock inte fredspriset, som enligt Alfred Nobels vilja delas ut i Oslo.
En förklaring kan vara att när Alfred Nobel skrev sitt testamente var Sverige i union med Norge. Och den upplöstes först 1905, nio år efter hans död.

Nobelstiftelsen, som förvaltar kapitalet efter Alfred Nobel, fick vid hans död 31 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 1 miljard i dagens penningvärde. I dag (2013) har den summan vuxit till 3,1 miljarder.

Varje pristagare får en summa pengar, summan varierar och 2013 var den 8 miljoner kronor. Dessutom får pristagarna en medalj i guld samt ett diplom.